måndag 2 januari 2017

Stolt trollmoster till ett Bergdalatroll

Mitt alldeles egna lilla obekymrade Bergdalatroll visar sig från sin allra bästa sida. 

Här är mitt söta lilla troll som bor hos mig. Mitt trolls släktingar är troligen rikt utspridda över hela landet eftersom de blev omåttligt populära från mitten av 1970-talet. Som ni ser är mitt troll vackert blått med ett hårsvall som räcker ända ned till fötterna. Om nu troll har fötter? Måste erkänna att mina kunskaper inom trollanatomi är tämligen begränsade.

Hur som helst. Om jag tittar riktigt nära på mitt troll kan jag få för mig att trollet ser ut som en liten moloken hundvalp med sin runda och utstående näsa (nos, heter det väl inte på troll va?).  Snäll är mitt lilla troll även om jag ibland har uppfattat ett okynnesflin på läpparna (eller heter det något annat på troll?) Finurlig som ett troll ska vara och inte helt pålitlig.

Trollet mäter nio centimeter i strumplästen. Jag köpte det i ren förtjusning eftersom jag tycker mycket om egendomliga glasfigurer. Placerar dem gärna i fönstersmygen för att få ser hur dagsljuset får dem att ändra karaktär. Mitt på trollets rundnätta mage sitter såklart en navel (heter väl inget annat på troll, eller?). Kanske kan trollnavelskåderi vara något som kan locka, om jag får långtråkigt.

Jag blev så nyfiken på glastrollets historia och efter lite sökande på nätet fann jag något intressant. Citat; ”Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand.”
Lyssna till den spännande historien om de bulliga Bergdalatrollen

Här småmyser mitt troll. Fast det är inte helt pålitligt kan jag intyga. 

Hur som helst visste jag inte att mitt troll föddes i Bergdala, Småland. Nu vet jag bättre och Småland har som bekant haft många glasbruk. Här finns mer att läsa om glasbruket i Bergdala. Då så, det var allt för nu. Jag tar mitt troll i handen (om det nu heter så på troll?) och vandrar vidare på nya äventyr i Smultronlandet. Vem vet, kanske hittar vi en trollkompis?

Stora trollmosterkramen till er alla!