 |
| Ugglan räddades från en trist tillvaro i soprummet till att få härbärgera våra pennor. Hoppas att den trivs med det, säker kan jag ju aldrig vara. |
Jag gillar ugglor. Förutom att det sägs att de är kloka så är det något speciellt med deras stora ögon som väcker sympati hos mig. Ugglan som kom till mig och numera vaktar våra pennor har sin speciella livshistoria. Någon hade tröttnat på den och ställt den i soprummet i en av mina vänners bostadshus. Kanske i hopp om att någon skulle plocka upp den. När min vän fick syn på den tänkte hon att den kanske jag skulle vilja ha, eftersom jag uppskattar ugglor, och så räddade hon ugglan från en säker soptippsdöd.
Jag blev glad över ugglan och den omtanke min vän visade både ugglan och mig. Hur tacksam ugglan är över sitt nya hem vet jag inte, men jag hoppas den uppskattar sin nya utsikt och sitt nya uppdrag. Kanske ändå att den gläds åt att få känna sig behövd igen och jag gillar den skarpt.
Heder åt min vän som räddade den från hemska tuggens malande käftar. Återvinning är verkligen inte dumt. Det är som loppis, saker man tröttnat på och som man kanske till och med tycker har tappat sin glans kan skänka glädje åt någon annan. Så det är synd att kasta saker som fungerar, bättre att skänka bort. För som tur är värderar vi saker helt olika och nu har ugglan fått sin historia berättad. Ho, ho på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar